tisdag 26 april 2016

Texten till Skånska 1, vokaler och konsonanter

 Hjälp att förstå skånska
Det finns många olika dialekter som är skånska. Oftast är det vokalerna som ändras. Man säger inte ett ljud, utan flera vokalljud tillsammans – difftonger. Man får alltid försöka att förstå helheten, även om man inte förstår alla ord. Det bästa är att prata mycket med en skåning, som man fått kontakt med, och visa intresse och försöka härma.
Många skånska dialekter talas ganska långsamt, (söligt-sölit)
Vokalljud
Här kommer några exempel:

långt mörkt a, [a:] blir ibland ao eller auo eller äo       havet-haovet, bak i bilen-baok i bilen, roligt-räolit                
långt öppet a               galen, tokig-gaalen, stadsbor-staabor, (sådana som bor i staden)                                                                                 
långt e blir ibland ei     Eva-Eiva, bre en macka-brei en macka, ledig-leidig, är som talspråk-e uttalas ei
långt i blir eij               mina-meijna, mobil-mobeijl, fisk-feijsk
långt i blir e                 inte-ente,
långt o blir io               stor-stior, bor-bior, coolt-cioolt, kor-kior(koår), mor-mior
långt u blir ibland äu   stuga-stäuga, fluga-fläuga, buga-bäuga
kort u blir o                                  buss-boss,
långt y blir ibland öyj   styva-stöyjva, lyda-löyjda, Tyskland-Töysklann,
kort y blir ett kort u     lycklig-lucklig, mycket-mucke, tycker-tuckår, synd att du inte kommer-sunn att dau ente keommår
långt å blir eåo             en å-en eåo, ett sår-ett seåor, mitt hår-mitt heåor
långt ö blir ibland öu ibland äö      hög-häög, höra-häöra, köpa-käöpa, tös-täös


I Lund byter man ibland vanliga o till u: "På unsdag ska jag hälsa på huss Ulle."
Konsonantljud
r                                 skorrande r
p blir b inne i ord         skåp-skab, supa-suba, löpa-löba,
k blir g inne i ord         tak-tag, lik-lig, lika många-lia många,
g försvinner                 suga-sua, fluga-flua, stuga-stua
t blir d inne i ord         lat-lad, mata-mada, smörgås-smörmad,
d försvinner i slutet     ord-eor, jord-jeor
sj-ljud blir ett blåsljud  duscha-doscha, sjunga-sjunga med blåsljud först

I slutet av ord, ändelser:
-er blir –år                   efter-ettår, dricker-drickår, läser-läsår, lever-levår
-ig blir –i eller –ed       solig-soli eller soled, rolig-roli eller roled, hungrig-hongri eller hongred, tokig-tioki eller tioked, smutsig-skitt
-igt blir –it eller –et      soligt-solit eller solet, roligt-rolit eller rolet, tråkigt-treåkit, treåket, treadit eller treadet,
-nn i slutet blir –nt      hann-hant, vann-vant, Jag hann inte till bussen-Jea hant ente. Jag vann hundra kronor.-Jea vant hongra spänn.
plural –r kan försvinna knivar-kneiva, gafflar-gaffla, stolar-steola, mackor-madar
plural bestämd form –rna              knivarna-kneivana, gafflarna-gafflana, stolarna-steolana, mackorna-madarna
gammal grammatik när man pratar till många
                                   Kom in-Kommen ing! Sitt här-Sitten här!
ordet att blir å              Jag ska försöka att läsa.-Jaå ska försöuka o läesa.
Några mycket vanliga ord: otäckt, hemskt, fult-räli, rälit, rälia

tråkig, tråkigt, tråkiga-tradi, tradit, tradia,

slänga-hotta, toalett-tjotta, 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar