skula söka skydd (för regn)
skånk ben
skånken benet
skänna, en skänd kniv fördärva egg på en kniv, en kniv som inte är vass
slabba me vann använda vatten så det stänker om det!
slabbevär slaskväder
smörmad smörgås
snuda näsa, i bildlig betydelse t ex sticka ut näsan
snöred snorig
sonnen sådan
sont sådant
speddekaga kaka bakad till festliga tillfällen. En smet av bl a ägg och socker gräddas på ett spett över värme och smeten ringlas på och stelnar. Till en normalstor speddekagga kan det utan vidare gå åt 40 ägg.
spetakel spektakel, spratt, driva spetakel spela någon ett spratt
spinka -or mycket finhuggen vedpinne att användas som tändved
spåga, spink trästicka, som man t ex kan råka få i fingret
stickelbär krusbär
sticken stucken, "putt" , sur
stirred, stirri "har nervös läggning"
sua suga
subba öknamn på ngt "sämre" kvinna
sulten (u-ljudet som i mus) hungrig
säll själv
T
tannamagare tandläkare
ti eller te till
ti stilla! var tyst!
tia stilla vara tyst
tia, taade tiga, teg
tia, taj, tijed tiga, teg, tigit
tje au-ed, tje trött på det, trött
tjel kittel, speciellt kaffe-d:o
tjälling kattunge
tocke tupp
torrevär uppehållsväder, regnfritt
torrkle sjalett, huvudkläde, ibland även kallad klud
tållor tofflor
U
V
va e darr? vad är det?, vad står på?
vajen vägen
vann vatten
varmen värmen, men även omskrivning av elden, eftersom man inte ville nämna farliga saker vid sitt rätta namn, visping geting
vria, vre, vried (verb) vrida, vred, vridit, även i betydelsen svänga, svängde svängt
värmülla eller värmylla [vaer'mülla] (det ska rimma på det skånska uttalet av hylla med ett u-liknande y-ljud) väderkvarn, eller i uttryck som: “Han slo en värmylla" = Han gjorde en volt eller han trillade omkull.
Y
y-en (OBS! två stavelser) ögon
Å
å av, se även auo
skånk ben
skånken benet
skänna, en skänd kniv fördärva egg på en kniv, en kniv som inte är vass
slabba me vann använda vatten så det stänker om det!
slabbevär slaskväder
smörmad smörgås
snuda näsa, i bildlig betydelse t ex sticka ut näsan
snöred snorig
sonnen sådan
sont sådant
speddekaga kaka bakad till festliga tillfällen. En smet av bl a ägg och socker gräddas på ett spett över värme och smeten ringlas på och stelnar. Till en normalstor speddekagga kan det utan vidare gå åt 40 ägg.
spetakel spektakel, spratt, driva spetakel spela någon ett spratt
spinka -or mycket finhuggen vedpinne att användas som tändved
spåga, spink trästicka, som man t ex kan råka få i fingret
stickelbär krusbär
sticken stucken, "putt" , sur
stirred, stirri "har nervös läggning"
sua suga
subba öknamn på ngt "sämre" kvinna
sulten (u-ljudet som i mus) hungrig
säll själv
T
tannamagare tandläkare
ti eller te till
ti stilla! var tyst!
tia stilla vara tyst
tia, taade tiga, teg
tia, taj, tijed tiga, teg, tigit
tje au-ed, tje trött på det, trött
tjel kittel, speciellt kaffe-d:o
tjälling kattunge
tocke tupp
torrevär uppehållsväder, regnfritt
torrkle sjalett, huvudkläde, ibland även kallad klud
tållor tofflor
U
V
va e darr? vad är det?, vad står på?
vajen vägen
vann vatten
varmen värmen, men även omskrivning av elden, eftersom man inte ville nämna farliga saker vid sitt rätta namn, visping geting
vria, vre, vried (verb) vrida, vred, vridit, även i betydelsen svänga, svängde svängt
värmülla eller värmylla [vaer'mülla] (det ska rimma på det skånska uttalet av hylla med ett u-liknande y-ljud) väderkvarn, eller i uttryck som: “Han slo en värmylla" = Han gjorde en volt eller han trillade omkull.
Y
y-en (OBS! två stavelser) ögon
Å
å av, se även auo
ålahomma ål-ryssja
Ä
älling ankunge
älta knåda, om bakdeg
ännaklämd bekymrad, häftigt intresserad av, otålig
Ö
ög ök, dragdjur, främst häst men även oxe i äldre tid
örla springa omkring planlöst
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar