Kan du vissla, Johanna?

Nu ska du få läsa och lyssna på handlingen i filmen "Kan du vissla, Johanna?". Du kan se filmen på julafton 24/12 någon gång mellan 16.00 och 18.00. Du kan också googla "svt öppet arkiv" och skriva in filmens namn. När filmen börjar kan du trycka på T och sedan "Textning på". Då ser du den svenska texten samtidigt som de pratar.

Stjärnlösa nätter del 3

Här är tredje delen av stjärnlösa nätter. Amar vet inte hur han ska lösa problemen som kommit, när han blev bortgift med sin kusin Amina. Arkan Asaad har skrivit boken om sitt eget liv.

Stjärnlösa nätter del 2

Här kan du lyssna på andra delen av boken Stjärnlösa nätter.

Stjärnlösa nätter del 1

Lyssna på en berättelse som handlar om kärlek, att svika och att ha rätt att välja sitt eget liv. Arkan Asaad har skrivit boken. Den är nästan självbiografisk, alltså han berättar något som hänt honom själv. Fler delar kommer senare.

5 julsånger

Jag ber om ursäkt, min sång är inte den bästa. Men du kan höra orden. Det är fem julsånger: Tre pepparkaksgubbar, Tomtarnas julnatt, Julen är här, Nu tändas  tusen juleljus och Tänd ett ljus.

Stjärnlösa nätter del 4

Den sista delen av boken kommer här. Hur blir det för Amar och Amina och Shilan? Lyssna och läs. Du får också en hälsning från Arkan Asaad själv, författaren, om hur han ser på sitt liv.

Kristoffer hjälper sin mamma

Här kommer Framåt C, texten om Kristoffer som hjälper sin mamma att skriva mejl på datorn.

Vintertext

Snart behöver du kunna många vinterord. Här kan du lära orden, lyssna och träna. Förstår du en termometer som visar hur varmt eller kallt det är? Lyssna här och prata med någon som kan förklara li

te till.

Substantiv 4

Här får du kommentarer och rätta svar till häftet Substantiv 4. Jag hoppas att du börjar bli säker på obestämd och bestämd form.

Om att be och om olika religioner

Detta är en gammal text, men nu kan du lyssna på den. Kan man be olika, vad tror människor på, vad trodde man på förr i tiden och fakta om de fem stora religionerna i världen: hinduism, judendom, buddhism, kristendom och islam.

Är datorn ledig?

Detta är s.84-85 i Framåt C. Det är inte Christina som läser, utan rösten på CD-skivan som hör till boken.

Roger måste spärra sitt kort

En text från Framåt C om en man som har blivit av med sitt kontokort. Han måste spärra det.

Varför talar alla om påven?

Här kommer lite information om varför påvens besök i Lund och Malmö är så stort. Du får också veta lite om hur kristendomen har delats i olika delar.

Kan vi få hjälp, tack?

Ove och Pelle ska köpa en kamera. Nu är de i teknikaffären och pratar med en säljare.

Substantiv 3

Nu kommer tredje häftet, där vi tränar obestämd och bestämd form av substantiv. Först får du höra alla regler igen, med olika exempel. När du lyssnar på frågor med svar, förklarar jag varje mening.

Teknikaffärens telefonsvarare

Framåt C, s.79. Här får du höra texten en gång sakta och en gång lite fortare.

Substantiv 1

Här får du förklaringar och rätta svar på häftet Substantiv 1, obestämd form, bestämd form, singular och plural.

Substantiv 2

Här får du förklaring och rätta svar på alla meningar i häftet Substantiv 2. Ska det vara obestämd eller bestämd form?

Välkommen till C3 och C4, Studieteknik

Välkommen till kurs C. Hur ska du göra för att klara kurs C? Du får lite tips på studieteknik.

Pelles telefon

Det här är ett samtal om telefoner. Framåt C s. 78.

Olika religioner i Malmö och utställningen Malmös leende

Detta är en text om en ljud-utställning i Malmö med olika böner. Det finns också beskrivningar av de fem stora religionerna.

Före kameraköpet

Två pensionärer ska köpa en kamera till sin pensionärsförening. En text från Framåt C s. 76. Du får höra texten först långsamt och sedan en gång till snabbare.

Tures och Esters teve

En text från Framåt C s. 74. Den handlar om när Ture och Ester tror att deras tv gått sönder, men det är bara sladden som lossnat ur kontakten på väggen.

Teknik hemma förr och nu

En text från Framåt C. Träna på vad alla maskiner hemma heter på svenska.

Vilka tekniska apparater använder du varje dag?

Detta är en text som du får höra på två sätt, både sakta och tydligt men också snabbare med lite mer skånskt uttal.

Tekniska muséet i Malmö

Välkomna tillbaka! Första texten blir om teknik förr och nu. Du kan besöka Tekniska muséet i Malmö.

Glad sommar!

Snart får vi lite lugna dagar. Sommarens värme gör oss gott. Jag hoppas att du som studerar eller arbetar också hinner njuta av allt det fina som finns på sommaren i Sverige.

Birgit Åsa

Birgit Åsa intervjuas av en ung pojke, och hon berättar om sitt liv.

Oscar och Johan

Två berättelse om två unga killar som bor i Malmö. De intervjuas om vad de gör på fritiden och vad de tycker känns viktigt i livet.

Solamit, andra berättelsen

Detta är en berättelse till om Solamit. Nu är det en annan elev som skrivit om henne. Solamit, som är judinna, överlevde förintelsen, då nästan hela hennes familj dödades i Auschwitz.

Solamit , första berättelsen

Solamit berättar om sitt liv, bl.a. hur hon blev räddad från Hitlers koncentrationsläger.

Anna-Greta

Lyssna på berättelsen om Anna-Gretas liv.

Två texter om Mimmi

Mimmi intervjuas av två olika yngre personer. Lyssna vad Mimmi har gjort i sitt liv.

Sonny, Per-Lennart och Rut

Tre gamla människor intervjuas av tre unga.

Skånska 5

Avsnitt 5 i kursen Skånska. Ord från mitt i S till Ö. Ordlistan finns på sfitexter.blogspot.se. Skrolla långt bak!

Tackbrev

Klasserna har skrivit två tackbrev till dem som kommer varannan vecka och tränar kursdeltagarna att samtal på svenska. Du får höra breven både sakta och snabbare.

Aris resebyrå

Vad ska du göra om du vill bo lugnt men ändå kunna tjäna pengar? Ari och hans fru flyttade till en liten stad.

Kalender

En läsförståelse med ett schema. Lite svår att förstå om man inte har pappret med schemat.

Om det brinner

Vad ska du göra om det brinner? Du får några goda råd här.

Skånska 4

Avsnitt 4. Skånska ord M-S.Du kan läsa texten på sfitexter.blogspot.se. Skrolla långt bak!

Skånska 3

Skånska ord H-L. Se texten på sfitexter.blogspot.se. Skrolla långt bak!

Vatten

Vatten och vattentorn.Se texten på sfitexter.blogspot.se.

Text till Panama-dokumenten

Panamadokumenten

Vad har hänt?
För lite mer än ett år sedan skickade en okänd person 11,5 miljoner dokument till två journalister i Tyskland. Dokument är detsamma som viktiga papper. De två journalisterna behövde hjälp att läsa så många papper. De frågade 400 andra journalister från 80 länder. I mer än ett helt år jobbade alla hårt, med att läsa alla papper och ingen berättade något. Alla kunde hålla tyst, trots att det var lång tid. Detta var alltså inte bara journalistarbete i Sverige, utan detta var internationellt, alltså i hela världen.

Vad fick journalisterna veta?
Nu i tisdags, 5 april 2016, berättade alla journalisterna om de hemliga papprena i sina egna länder. Papprena kom från en firma, som heter Mossack Fonseca. Den firman finns i Panama, ett litet land i Mellanamerika. Om man har en firma i Panama, kan firmans pengar vara hemliga, man behöver inte visa bankkontot. Då behöver man inte betala skatt. Panama är ett skatteparadis (paradis betyder en underbar plats). Det finns 21 skatteparadis i hela världen. Innan var Schweiz ett skatteparadis, men nu visar bankerna i Schweiz vilka bankkonto som finns.

Brevlådeföretag
Papprena visade att många rika, som inte vill betala skatt i sitt land, startar ett företag hos Mossack Fonseca i Panama. Företagen finns bara på låtsas, inte på riktigt. Man har inget kontor, inget hus, inga anställda i Panama, man har bara en brevlåda, en postbox. Då kallas det ett brevlådeföretag.

Skattesmitare, skatteflykt
Sedan skickar man alla sina miljoner kronor till företaget och låtsas att det är företaget som har tjänat alla pengarna. De som samlar in skatterna i Sverige, skatteverket, kan inte hitta pengarna, för bankerna i Panama vill inte berätta. Skatteverket har ingen insyn i företagen, kan inte se in i företagen. Personerna som gör så här kallas för skattesmitare, de smiter från skatten. De vill undvika skatt. Det kan också kallas skatteflykt, de flyr, men inte från krig utan från skatterna. I papprena från Panama finns 214 488 sådana företag som smiter från skatten. Ibland kallas det skatteplanering, man planerar så att man inte ska betala skatt. Hemma i Sverige säger de rika människorna att de tjänar 0 kr, de noll-taxerar. (Skatt på engelska heter taxes.)

Men vem äger alla företagen i Panama?
Det är olika, men en enda kvinna i Panama äger 11 000 företag. Det står så på företagens papper, men hon äger dem inte på riktigt. Det kallas att hon är målvakt. Hon får
betalt för att skriva att hon äger företagen. På bilden visar en journalist ett långt papper med alla hennes företag.

Vilka rika människor finns på listan över skatteflyktingar?
Jo, det är statsministrar, höga politiker, kungligheter, sportstjärnor och andra kända personer, men också riktigt fula knarksmugglare, stora brottslingar och maffian. Här är några namn: vänner till Putin i Ryssland, Saudi-Arabiens kung Suleiman, fotbollsspelaren Lionel Messi, Islands statsminister, Hosni Mobaraks son, förre statsministern i Irak Ayad Allawi, premiärministern i Storbritannien (England), syster till förre kungen i Spanien och släktingar till vår kung Karl XVI Gustav. Det finns fler kända, Paul McCartney som sjöng i The Beatles, fotbollsspelaren i Chelsea, Willian Borges da Silva och många släktingar till engelska drottningen.

Fanns det något annat än rika människor som man kunde läsa om i papperna?
Ja, man kunde se vilka banker som hade hjälpt människorna att göra företagen. I Sverige var det Handelsbanken och Swedbank, men allra mest Nordea. Nordeas namn fanns med på 11 000 papper. Det är mycket dåligt eftersom svenska staten äger en del av Nordea. Du och jag alltså, vi alla är en del av svenska staten. Det är alltså våra pengar som Nordea hjälper till att gömma.
Varför blir människor arga på skattesmitarna?

Jo, för den skatten som de inte betalar gör att sjukhus, skolor, socialen och annat får för lite pengar. Skatten som inte har betalts in till Sverige är många miljarder. Man tror att 400 svenskar finns med på listan. Man tror att det är lika mycket pengar som alla skolelever i 3:an, 4:an, 5:an och 6:an kostar i hela Sverige, lika mycket som 120 000 undersköterskor kostar på ett år. På Island blev alla människor så arga på sin statsminister att han fick sluta sitt jobb. I torsdags 7/4 avgick han, slutade han.

Vad ska de göra nu?
Panamas president har lovat att hjälpa alla länder att undersöka företagen. Panamas skatteverk ska arbeta tillsammans med Skatteverket i Sverige. Många rika människor kommer att få betala mycket i skatt, kanske de får fängelse.

Panama ligger i Mellanamerika. Panama är mest känt för att man har grävt en kanal genom landet för att båtar ska kunna komma från Atlanten till Stilla havet.

Övningarna till "Gick eller har gått?"

Ordlista till Skånska 5, Halva S-Ö

skula söka skydd (för regn)
skånk ben
skånken benet
skänna, en skänd kniv fördärva egg på en kniv, en kniv som inte är vass
slabba me vann använda vatten så det stänker om det!
slabbevär slaskväder
smörmad smörgås
snuda näsa, i bildlig betydelse t ex sticka ut näsan
snöred snorig
sonnen sådan
sont sådant
speddekaga kaka bakad till festliga tillfällen. En smet av bl a ägg och socker gräddas på ett spett över värme och smeten ringlas på och stelnar. Till en normalstor speddekagga kan det utan vidare gå åt 40 ägg.
spetakel spektakel, spratt, driva spetakel spela någon ett spratt
spinka -or mycket finhuggen vedpinne att användas som tändved
spåga, spink trästicka, som man t ex kan råka få i fingret
stickelbär krusbär
sticken stucken, "putt" , sur
stirred, stirri "har nervös läggning"
sua suga
subba öknamn på ngt "sämre" kvinna
sulten (u-ljudet som i mus) hungrig
säll själv
T
tannamagare tandläkare
ti eller te till
ti stilla! var tyst!
tia stilla vara tyst
tia, taade tiga, teg
tia, taj, tijed tiga, teg, tigit
tje au-ed, tje  trött på det, trött
tjel kittel, speciellt kaffe-d:o
tjälling kattunge
tocke tupp 
torrevär uppehållsväder, regnfritt
torrkle sjalett, huvudkläde, ibland även kallad klud
tållor tofflor
U

V
va e darr? vad är det?, vad står på?
vajen vägen
vann vatten
varmen värmen, men även omskrivning av elden, eftersom man inte ville nämna farliga saker vid sitt rätta namn,                                                                                                                                                 visping geting
vria, vre, vried (verb) vrida, vred, vridit, även i betydelsen svänga, svängde svängt
värmülla eller värmylla [vaer'mülla] (det ska rimma på det skånska uttalet av hylla med ett u-liknande y-ljud) väderkvarn, eller i uttryck som: “Han slo en värmylla" = Han gjorde en volt eller han trillade omkull.
Y
y-en (OBS! två stavelser) ögon
Å
å av, se även auo

 
ålahomma ål-ryssja 
Ä
älling ankunge
älta knåda, om bakdeg
ännaklämd bekymrad, häftigt intresserad av, otålig
Ö
ög ök, dragdjur, främst häst men även oxe i äldre tid
örla springa omkring planlöst

Ordlista till Skånska 4, M-halva S

M
maron ma:ron morgon
mave mage
méed mycket
mens medan
måga ta ut gödseln
molka, molka, molkad, ett molke mjölka, mjölkade, mjölkat, en mjölkning
mong mun
mugged fuktigt, mögligt, murket
mårrt mörkt
mög skit, (fast en nyans svagare) inte bara "smuts", utan även skräp
N
navare borr
navra gnaga i kanten även "gnavra"
nimm bekväm, liten och behändig, se även kyllnimm
nårr när, ner
nälla si bränna sig på nässlor
nällad ivrig, villig, bränd,
nällor nässlor
O
oppied entusiastisk, betoning på "i"
or ord
P
panntofflor potatis (jfr tyskans kartoffeln)
pappir, pappirer (m. bet. på andra stav.) ett papper, flera papper
ping, pinge pinne
potta substantiv krus, kruka
potta verb knuffa
prega peta
puda kudde eller dyna
putten "putt", stucken
påg pojke, även sista slurken i flaskan, t ex i uttrycket: "Ah, ja får pågen?..."
pågablära sammansatt ord av påg och blar, se detta ord.

R
rabba kålrot
raks ente absolut inte, även: rakt ente el. rent ente
raoa om äga
risengröd risgrynsgröt
rompa svans
rullebör skottkärra
ruva sårskorpa
ryga, rög, ryged ryka, rök, rykt
räli otäck, något att rädas inför, troligen ett av skånskans mest välkända ord

S
sagla låta saliven rinna
sidda opp stiga upp (ur sängen!)
sjatte fegis                                                                                                                                   skickebud ombud
skau ( se även sköv) skog 
ske, skeårr sked skedar
skitt  smutsig, smutsigt
skitta ner smutsa
skjuda,(uttalas sj-) skåd,(uttalas sk) skoded (uttalas sk)skjuta, skjöt, skjutit
skoffa (eller skuffa) skopa
skrabba äppelskrutt
skräppa skryta

Ordlista till Skånska 3, H-L

H
halleda´! utrop i klass med Herre Gud!
hams trassel
hamsa ti si draga till sig
have trädgård
hialös nervöst bråttom
hidda heta                                                                                                                                      hied har stor brådska
hilla snärja, snärja in sig
himst hemskt
hinga, hannt, hunned  hinna, hann, hunnit
hoe huvud
hocken vilken
homma (verb) flytta på sig "Homma di ko!" = Ko, flytta på dig!
hondan, Fy hondan lindrig svordom (från "hin onde")
hont hur
hossa, håsa, hussa strumpa
hotta, hutta kasta
hua mössa, huva
huan mössan, huvan
hunt hur
hurring örfil
husa komma ihåg, jmfr danskans: huske
husa ha plats för
hånn hand
I
i rapped ögonblickligen
i'stadi envis
ill  eld
illbatting ”elaking"
ingansian insidan
J
java ivaj jaga på flykten
jiddor, jiddra bråk,bråka                                                                                                     jonked något varmare än ljummigt
jor jord
järe gärdsgård
K
kasebana rutschkana
kelen kelig, gosig
kjelling kattunge
kjöra holl få punktering
klinka spärr, regel, låsanordning på port eller dörr
klud klut, trasa, tygstycke att ha om håret, jmfr engelskans cloth = trasa, tygstycke, kläde
klydd krångel
klydda krångla
klö mi klia mig
knast kvist i träplanka                                                                                                                    knuda, knyda knut, knyta
komihu (ett ord!) "komihåg", minne "han har ett bra komihu"
komma ihu komma ihåg
kregen korna
kryllor lockar                                                                                                                                    kuta, ränna springa fort                                                                                                                        kyd kött
L
laj el. le ondsint
lant [la:nt] långt
laoa lova
le au-ed trött på det
lejetojj leksaker
leksen villig att leka
les ve ha tråkigt
les ve har tråkigt
liden smolla liten smula
lojn lögn
lomma ficka
luta lukta
lycka el. lyckja inhägnad för kreatur, betesmark
lässa lasta

Ordlista till Skånska 2, A-G

Ordlistan

 

A
aga, agde, agt åka, åkte, åkt
agebräda enkelt säte
ajjorna "det ägda området"
allo' oväsen, ~ed oväsendet
asa släpa
aselen axeln lång, öppet "a"
attes i går kväll
auo av, i t ex auo-slan avslagen, men även som ensamt ord:"den har gåd mitt auo", uttalas ibland “å"
auoeded avätet
auoeden färdigäten, klar med sin måltid
B
bagvänd i t ex uttrycket: varra bagvänd bete sig avigt
ballyad glosögd jfr. engelskt Ball-eyed
bang rädd
barfytt barfota
barhuad utan mössa
bede betesmark
bladda utsmetat klägg, komocka, även verb, i betydelsen smeta ut
blaga klick, även spottloska, kan även användas som verb
blesa verb blåsa
blians blyerts
blära subst. blåsa, t ex luftblåsa
bog, bööjer bok, böcker
bojsor byxor                                                                                                                                   boppe, boppar bröst på kvinnor
boss löshalm
buged tjock, stormagad
bumpa dunsa, skumpa
bust stor stark man "u" som i svenska "sjutton”                                                                                         bränne ved som man kan bränna, elda                                                                                  bånn snöre
båsa ongan städa, blåsa undan sakerna
D
dann i t ex uttrycket: Akta så du ente bler skiti å dann! svåröversatt ord, med ungefärlig betydelse: sådant, med mera, etcetera
drickablenning dryck blandad av mjölk och svagdricka
driva spettakel göra "practical jokes"
dårren dörren
dålled dåligt
E
ebblatre äppelträd
eda äta
eletriker (ibland t o m med betoningen på “-tri-") elektriker
ella eller
ellas annars
ena ensam
F
farledd mycket, väldigt, eg. farligt, troligen det vanligaste förstärkningsordet i Österlenskan
firre fisk
fjåned fånigt,dumt
fjär, fjära fjäder, fjädrar
flina skratta
flua, fluor inte bara flugor, utan många andra liknande insekter!
flude grädde jfr danskans "flöde"
flunka flämta, blinka
fly mi karen! ge mig tallrikarna!
fly mi 'giv mig!'
forr i varden förr i världen (tiden)
forrfasa si baxna, förvånas på ett rysligt sätt
forrkle förkläde
forrstirrad "hypernervös"
forrsulten hungrig (i hög grad...)
forrtryda bli avundsjuk för
forrtröden eller forrtrudden avundsjuk
forrveden eller forrvidden nyfiken
frysekylling en som är känslig för kyla
ful fågel
fåsste förstuga, farstu
G
galen arg, OBS: Inte galen! långt öppet "a" som i "katt"
glana glo, glodde
grina skratta                                                                                                                                       grua si for ängslas för
gulled, gåled golvet
gå itu, gåd itu, itu-gån (ibland bara gån) gå sönder, gått sönder, trasig (söndergången)
gälle höloft
gög gök, även i betydelse kaffegök, dvs kaffe med snaps i 
göga att dricka kaffegök
göre göromål, arbete

Texten till Skånska 1, vokaler och konsonanter

 Hjälp att förstå skånska

Det finns många olika dialekter som är skånska. Oftast är det vokalerna som ändras. Man säger inte ett ljud, utan flera vokalljud tillsammans – difftonger. Man får alltid försöka att förstå helheten, även om man inte förstår alla ord. Det bästa är att prata mycket med en skåning, som man fått kontakt med, och visa intresse och försöka härma.

Många skånska dialekter talas ganska långsamt, (söligt-sölit)

Vokalljud

Här kommer några exempel:

långt mörkt a, [a:] blir ibland ao eller auo eller äo       havet-haovet, bak i bilen-baok i bilen, roligt-räolit                

långt öppet a               galen, tokig-gaalen, stadsbor-staabor, (sådana som bor i staden)                                                                                 

långt e blir ibland ei     Eva-Eiva, bre en macka-brei en macka, ledig-leidig, är som talspråk-e uttalas ei

långt i blir eij               mina-meijna, mobil-mobeijl, fisk-feijsk

långt i blir e                 inte-ente,

långt o blir io               stor-stior, bor-bior, coolt-cioolt, kor-kior(koår), mor-mior

långt u blir ibland äu   stuga-stäuga, fluga-fläuga, buga-bäuga

kort u blir o                                  buss-boss,

långt y blir ibland öyj   styva-stöyjva, lyda-löyjda, Tyskland-Töysklann,

kort y blir ett kort u     lycklig-lucklig, mycket-mucke, tycker-tuckår, synd att du inte kommer-sunn att dau ente keommår

långt å blir eåo             en å-en eåo, ett sår-ett seåor, mitt hår-mitt heåor

långt ö blir ibland öu ibland äö      hög-häög, höra-häöra, köpa-käöpa, tös-täös

I Lund byter man ibland vanliga o till u: "På unsdag ska jag hälsa på huss Ulle."

Konsonantljud

r                                 skorrande r

p blir b inne i ord         skåp-skab, supa-suba, löpa-löba,

k blir g inne i ord         tak-tag, lik-lig, lika många-lia många,

g försvinner                 suga-sua, fluga-flua, stuga-stua

t blir d inne i ord         lat-lad, mata-mada, smörgås-smörmad,

d försvinner i slutet     ord-eor, jord-jeor

sj-ljud blir ett blåsljud  duscha-doscha, sjunga-sjunga med blåsljud först

I slutet av ord, ändelser:

-er blir –år                   efter-ettår, dricker-drickår, läser-läsår, lever-levår

-ig blir –i eller –ed       solig-soli eller soled, rolig-roli eller roled, hungrig-hongri eller hongred, tokig-tioki eller tioked, smutsig-skitt

-igt blir –it eller –et      soligt-solit eller solet, roligt-rolit eller rolet, tråkigt-treåkit, treåket, treadit eller treadet,

-nn i slutet blir –nt      hann-hant, vann-vant, Jag hann inte till bussen-Jea hant ente. Jag vann hundra kronor.-Jea vant hongra spänn.

plural –r kan försvinna knivar-kneiva, gafflar-gaffla, stolar-steola, mackor-madar

plural bestämd form –rna              knivarna-kneivana, gafflarna-gafflana, stolarna-steolana, mackorna-madarna

gammal grammatik när man pratar till många

                                   Kom in-Kommen ing! Sitt här-Sitten här!

ordet att blir å              Jag ska försöka att läsa.-Jaå ska försöuka o läesa.

Några mycket vanliga ord: otäckt, hemskt, fult-räli, rälit, rälia

tråkig, tråkigt, tråkiga-tradi, tradit, tradia,

slänga-hotta, toalett-tjotta, 

Text till Palme.

Mordet på Sveriges statsminister, Olof Palme

Olof Palme 1927-1986

I söndags, den 28 februari, är det 30 år sedan Sveriges statsminister Olof Palme mördades.

Han sköts till döds på Sveavägen i Stockholm. Poliserna letar fortfarande efter mördaren. Men det blir mer och mer svårt att hitta den som gjorde det. De som vet något om mordet eller såg när det hände, blir äldre och börjar glömma. Flera av dem har redan dött.

Minnet av Olof Palme kommer att firas på många platser i världen.  Palme var känd utomlands för att han kämpade mot orättvisor. Men han retade också många.  Han sade alltid vad han tyckte och tänkte och han var inte rädd för politiska bråk.

Ingen vet säkert varför Palme mördades. Fortfarande har ingen dömts för mordet.
Polisen har förhört, pratat med, över 10 000 människor. I polisens datorer finns 87 000 rapporter, skrivna berättelser, om mordet. 134 människor har erkänt mordet. Fortfarande kommer två, tre tips till polisen varje vecka.

Christer Pettersson

Först trodde polisen att det var en man som hette Christer Pettersson, som hade mördat Sveriges statsminister Olof Palme. Christer Pettersson hade levt ett hårt liv, druckit mycket alkohol och gjort många småbrott. Han dömdes av en domstol i Stockholm i juli 1989. Men mordet gick vidare till den högsta domstolen i Sverige, hovrätten och där friades Petterson. Man kunde inte visa säkert att det var han som skjutit, alltså med finare ord; Bevisen mot honom var inte tillräckligt starka.

År 2001 skrev tidningen Expressen att Christer Pettersson hade erkänt mordet. Men dagen efter tog Christer Pettersson tillbaka sitt erkännande, och en tid senare dog han. Han hade sjukdomen epilepsi och föll och slog i huvudet så hårt att han avled.

Mordvapnet

I dag, 30 år senare letar man fortfarande efter mordvapnet – en pistol av märket Smith & Wesson .357 Magnum. Man tror att det är den sorten, för man hittade kulorna som dödade Olof Palme och skadade hans fru, Lisbeth.

             PKK-spåret

När Christer Pettersson blev friad trodde man istället att det var PKK som dödat honom. PKK är Kurdistans arbetarparti. De var arga på Palme, för Palme hade sagt att PKK var en terrororganisation.

Polisspåret

Några tror att det var poliser som dödade Palme. Det fanns poliser som tillhörde högerextrema politiska partier, nästan nazistiska partier. De var arga på honom för Palme hjälpte många länder där vänsterpartier, kommunistiska partier, hade makten.

Sydafrikaspåret

Tio år efter mordet trodde många att det var hemliga poliser från Sydafrika som var Palmes mördare. De var arga på honom för att han försökte att stoppa ”apartheid” i Sydafrika, alltså att de svarta i Sydafrika inte fick göra samma saker som de vita.

Sverige ändrades                                                                                                                    Sverige ändrades efter mordet på Olof Palme. Många tänker att före mordet var Sverige ett mer öppet land, ett tryggt och lugnt land. Vi hade inga fiender, vi hade inga krig, barnen kunde gå säkra ute i städerna. Ingen sköt med pistol på gatorna. Ingen behövde vara rädd för andra människor. Man kunde gå hemifrån utan att låsa dörren.  Mordet på Olof Palme gjorde bilden av Sverige ändrades.  Nu kände man, att man inte kunde lita på andra människor.  Om landets statsminister kan dödas på öppen gata, då kan man inte lita på samhället. Sverige var som en liten snäll flicka som plötsligt förstått att andra människor kunde göra onda saker. Vi vaknade upp ur vår fina dröm.

Skånska 2

Del 2 i en skånsk språkkurs. Du får lyssna på olika ord och meningar, från bokstaven A t.o.m.G. Ja halleda, sicka or! Läs på sfitexter.blogspot.se. Skrolla långt bak!

Millas Friluftsdag

Du får höra en text från Framåt C som handlar om Milla. Du får höra både sakta och med snabbare talspråk.

På anslagstavlan och Ett brev från skolan

Text från Framåt C s.56-57. Det handlar om Milla.

Skånska 1:vokaler och konsonanter

Förstår du skånska? Nu ska du få lära dig mycket om skånskan. Läs på sfitexter.blogspot.se. Skrolla långt bak! Det mesta är inte konstiga, gamla ord, utan de orden som används idag. Många vanliga ord uttalas ju annorlunda på skånska.

Har du sett mina regnbrallor, mamma?

En text från läroboken Framåt C. Den handlar om en flicka som inte hittar sina regnbyxor. Du får också veta lite om scouterna.

Gick eller har gått?

Ska det vara gick eller har gått? Du får förklaringarna här och texten finns på sfitexter.blogspot.se. Lyssna, läs och lär.

Brev till Peter

Peter jobbar på tidningen Sydsvenskan och ska skriva om olika fina platser, som man kan åka till. Han vill veta vilka platser som tidningens läsare tycker är fina. Vilka platser tycker de att Peter ska skriva om i Sydsvenskan? Lyssna så får du veta det.

Påsken

En kort text om påsken, så som många i Sverige firar den.

Kristin handlar i Malmö

Du får höra en text om Kristin, som handlar i olika affärer i Malmö:

Ett kaffedrickande folk

Dricker du kaffe? Här får du höra om hur kaffedrickandet är i Sverige. Klassen har ett häfte med text och diagram.

Bindeord 5

Nya meningar med svåra bindeord. Varannan mening kommer bindeordet i början av meningen, och varannan mening i mitten av meningen.De här meningarna är samma som i ditt övningshäfte för v.9.

Olof Palme

En text om mordet på Olof Palme. Lyssna här och läs på sfitexter.blogspot.se.

Bindeord 4

En ny omgång meningar med bindeord. Nu kommer meningarna i samma ordning som i övning 6 och 7.

Bindeord 3

Här kommer fler meningar med bindeord.

Allan ska åka tåg

En text från Framåt C, om Allan som ska åka tåg till sin son i Motala.

Bindeord 2

Här kommer fler meningar med bindeord, som inleder bisatser. Lyssna, lyssna, lyssna!

Svåra bindeord

Nu kan du lyssna på många meningar med svåra bindeord. Bindeorden ställer ofta till problem. Lyssna hur det ska vara.

Presentation

En presentation av podden. Jag spelar in meningar och korta texter för att du som vill lära dig svenska ska kunna lyssna igen och igen och igen. Du kan lyssna när du promenerar, när du lagar mat och när du ska sova. Välkommen att lyssna på svenska.

Olga köper en sms-biljett

En text om att köpa bussbiljett. Texten finns i Framåt C s.44.

Att bada

Här kan du höra meningar som vi har gjort i en sfi-klass. Vi behövde meningarna när vi gick till Malmös nya badhus, Hylliebadet.

Vintertext

Det finns många ord och meningar man ska förstå om vintern. Lyssna på meningarna. Vill du se bilder också kan du söka på youtube. Skriv vintertext och Hängsel. Jag heter Christina Hängsel.

Resor

Fyra korta berättelser om resor som kursdeltagare på sfi har gjort.